Irre

Jag har alltid älskat vatten, alltså allt som har med vatten att göra. Jacuzzi, vattenland, bad, pool, havet... ja jag antar att ni förstår och att ni gjorde det utan att jag förklarade olika typer av vattenupplevelser, men ändå. Höstkvällar i badkaret kan vara det bästa jag vet. Tända ljus, droppa ner lite väldoftande olja, slå på yogamusik och bara njuta (och glöm inte att när vattnet börjar kallna för att man badat så länge så går det alldeles utmärkt att fylla på med varmvatten).

Det är inte förrän nu som jag förstått att bad är min återhämtning, mitt sätt att bara få vara. Det är här mina tankar blir som klarast, de landar på något sätt. Under min sjukskrivning har jag badat minst varannan dag. En gång förra veckan så kände jag att jag faktiskt inte var upplagd för att vara så där rofylld, jag kände mig ganska glad och hoppfull. Istället för yogamusik drog jag på Abba instrumental (ja jag kan typ alla Abba-låtar och ja, de är grymma!) och tänkte mest bara lyssna på något annat. Det slutar med att jag ligger där i min olja med tända ljus och skrålar till varenda Abba-låt som existerar. Snacka om återhämtning!! 

Jag har inte gjort det sedan dess, det krävs liksom rätt sinnesstämning för det men jag vet att det kommer. En dag inom snar framtid kommer jag att skråla till Abba igen. Lyckos min granne som just fått barn och är mammaledig så hon får chansen att höra min ljuva stämma! Men även om jag är väldigt glad för hennes skull så är det bästa med detta att veta att jag har inte slutat vara jag bara för att jag är sjukskriven.